Svensk ordbok 2009, webbversion

gubba till´ sig verb gubbade gubbat gubb·ar●börja likna en gubbe i sätt el. ut­seende vard.psykol.sedan han slutade med korp­fotboll har han gubbat till siggubba till sigsedan 1952Subst.:vbid1-175218tillgubbande, vbid2-175218tillgubbning